Foto: Jonas Persson
Fyra sätt som AI påverkar skola
AI ändrar massor med saker, även inom skola. För att få bättre ordning på hur AI påverkar skolan kan de här fyra perspektiven vara användbara.
- AI som innehåll i undervisningen. Att säkra att alla barn och elever i Sverige har en god lägstanivå i kunskaper om AI är viktigt, och bråttom. Samhället hade sett annorlunda ut om skolan gett elever goda kunskaper om sociala medier istället för att låta varje barn eller varje familj hantera frågan som de finner lämpligt. (Eller, oftast, inte hantera alls.) Barn använder redan AI som plugghjälp, som uppslagsverk och som kompis. Ovanpå det finns alla frågor som rör den AI-kompetens som behövs som medborgare och på arbetsmarknad.
- AI som verktyg för lärare. En mycket mindre akut fråga är hur lärare kan dra nytta av AI för att förenkla arbetet utanför själva undervisningen. Här ska vi se AI som ett verktyg bland många, och bedöma det utifrån den nytta som lärare faktiskt har av AI. Något som ändå gör AI värt att prioritera lite extra är att lärare som använder AI själva blir bättre på att undervisa elever om AI.
- AI som lärverktyg. Mycket av samhällsdebatten kring teknik och skola utgår från att tekniken används som lärverktyg. AI kan användas på det viset, men liksom den tidigare punkten har AI inte särställning här. När vi vet mer om vad forskning säger om de mer radikala sätten att använda AI som lärhjälp kan det finnas anledning att införa AI-stött lärande på bred front, men fram till dess handlar det mer om tips och knep som kan göra nytta i rätt sammanhang. (Precis som med många andra metoder och verktyg.) Något som är värt att tänka på är förstås att lärares användning av AI som lärhjälp bara är ena halvan – många elever använder AI som pluggstöd, oavsett hur policy på skolan ser ut.
- Systemeffekter på skolan. Den sista aspekten handlar om hur AI kan förändra själva formerna för skolan. Dels genom att ändra arbetssätt i skolan, dels genom att samhället ändras på ett sätt som påverkar skolan. Det här är frågor som är oerhört svåra att förutsäga, samtidigt som de kan ha stora och snabba effekter.
Mycket av diskussioner kring AI och skola har handlat om AI som verktyg för lärare (när lärare pratar AI) och AI som lärverktyg (när skolministrar pratar AI). Jag vill hävda att de är de andra två frågorna som är de viktigaste: Elevers AI-kompetens, och hur skolan som system förändras på grund av AI.
Presentation 1: AI som sparar tid i lärares vardag
Presentationen AI som sparar tid i lärares vardag handlar både om elevers och lärares AI-kunskaper. I den kommande boken AI i undervisningen (Natur & Kultur, släpps efter sommarlovet) beskriver jag 43 pusselbitar med AI-kompetens som skolan borde ge elever. Flera av dessa är även användbara för lärare. Presentationen visar praktiska exempel på några av dessa.
AI som skrivstöd
- Ta skisser och snabba anteckningar, och låt en chattbot göra om det till mer välskrivna utkast.
- Översätt veckobrev eller annan text som skickas ut till engelska, ukrainska, arabiska, eller något annat språk som chattbottar är bra på.
- Ta tabeller med proversultat och låt en chattbot skriva meddelanden "från din automatiska assistent" till varje elev.
AI för att hantera information
- Skapa utkast till begreppslistor, baserat på texter du matar en chattbot med.
- Hitta forskningsartiklar eller forskningsbaserade svar på frågor. (Hett tips på tjänst: Elicit.com)
- Få en nulägesrapport över exempelvis AI-användning i svenska klassrum eller nyhetsrapportering om Trump-tullarna. (Tips: Deep Research-funktioner för Gemini, ChatGPT eller Perplexity.)
- Lyssna på automatiska poddcasts skapade från rapporter, webbsidor eller annat. (Tips: NotebookLM från Google.)
AI för innovation och idéer
- Be en chattbot att skapa nya uppgifter utifrån gamla som du redan har.
- Få hjälp att brainstorma för hur ditt ämne kan passa i en temaveckan på skolan.
- Skapa en artificiell panel med 5–10 påhittade elever, som sedan används för att utvärdera lektionsidéer, material och aktiviteter.
Ladda hem presentationen i pdf här.
Presentation 2: AI, skola och framtid
Den här presentationen fokuserar på hur AI kan påverka skolan på systemnivå.
För att förstå de här frågorna måste man först förstå hur vansinnigt fort AI-utvecklingen går. Det går inte att beskriva med rättvisa i en bloggpost som handlar om annat, men här kommer ändå tre exempel som kan ge en inblick. (Det här är en fråga som jag ägnar mycket tid åt, och bedömer som otroligt viktig. Den som är intresserad kan mycket gärna läsa den här analysen av hur AI-utvecklingen fram till 2027 kan se ut. Den låter som science fiction, men är en av de bäst underbyggda prognoserna jag känner till.)
- Vi blir tio gånger bättre på att bygga AI för varje år som går. GPT-3, som lanserades 2020, tog minst en månad att skapa. Våren 2024 var det möjligt att skapa GPT-3 på mindre än fem minuter.
- Den bästa språkmodellen 2019 kunde knappt räkna till tio. Våren 2025 finns det AI-system som gjort det mesta av arbetet i vetenskapliga artiklar som blivit granskade och godkända för publicering.
- Trender från 2019 säger att längden på de arbetsuppgifter som AI klarar av att genomföra fördubblas varje månad. I mars 2025 klarar bästa språkmodellen i hälften av fallen av uppgifter som tar proffs en timme att genomföra. Om trenden inte ändras kommer språkmodeller (utan stödsystem) vid slutet av 2026 allså klara av hälften av de uppgifter som tar ett proffs en hel arbetsdag att genomföra.
Vi måste räkna med att samhället, och därmed skolan, ändras på grund av AI. Vad betyder det? I presentationen gav jag ett par exempel, för att få bättre förståelse för frågan.
ChatGPT och fusk med hemuppgifter. Det tog ungefär två månader från att ChatGPT lanserades till att uppskattningsvis 30 000 lärare fick anledning att ändra hur de arbetar med inlämningsuppgifter. Efter ytterligare två månader fanns viss icke-styrande vägledning från Skolverket, men 2,5 år senare finns fortfarande ingen styrande vägledning och lärarkåren har inte hittat någon ny gemensam praxis. Vi kan konstatera att likvärdigheten har blivit lidande, men vi måste också konstatera att fuskfrågan är en förhållandevis liten del av hur AI påverkar skola och samhälle.
Vad händer om lärbottar kan ge individanpassat stöd i skolan? Khanmigo är en så kallas AI tutor som används av gissningvis några hundra tusen lärare och elever i USA. De satsar på att skala upp till en miljon användare det här läsåret, och tillgång är gratis tack vare samarbete med Microsoft. Systemet utvecklas och utvärderas fortfarande, men har potential att fungera som en lärarassistent för varje elev. (Har du inte sett lärbottar/AI tutors förut, så kolla in den här videon nu direkt.) I Kina finns plattformen Squirrel med en del liknande funktioner, och i Sverige finns både startups och experiment från privatpersoner inom samma område.
Om lärbottar fungerar bra kommer de att påverka skolan på många och djupa sätt. Elevers nyfikenhet och vilja att lära sig kommer att bli det som avgör lärandetakt, snarare än lärarens tempo med genomgångar. Vi kommer att få ökade spridning i kunskapsnivå i klasserna, och man kan tänka sig att systemet med årskurser kraftigt ifrågasätts i högstadiet och gymnasiet. Lärares uppgift, även i de högre åldrarna, kommer att handla mer om socialt lärande, värdegrund och att stimulera nyfikenhet – och mindre om ämneskunskaper. Ovanpå detta, vilket är en jätteviktig poäng, finns alla de saker som vi inte tänkt på ännu. De stora sakerna är ofta andra- och tredjehandseffekter av teknik, och de är svåra att förutse.
En svår utmaning är hastigheten i förändringarna. Vi kan redan se att lärbottar kan bli något som påverkar skolan mycket, vilket betyder att tekniken kan slå igenom redan 2027. Det kan vi jämföra med de utredningar som lämnades in nu i våras, och som (något optimistiskt) ska leda till en ny grundskola till 2028. Eller Gy25-reformen, som bygger på en utredning som startade 2018. Om vi inte hittar ett sätt att göra skolan mer snabbrörlig riskerar det att bli ett skadligt glapp mellan hur samhället ser ut i praktiken och hur skolan antar att samhället ser ut.
Så vad ska vi göra? Ladda hem presentationen och kolla. Ett par förslag handlar om statligt huvudmannaskap, smidigare regelverk, scenarioplanering och tidiga förberedelser.
Ladda hem presentationen i pdf här
